Att tolka resultatet av Myers-Briggs

Psykologi kan aldrig vara mer än en inexakt vetenskap. Poängen, för mig, med att lära mig mer om det mest intressanta personlighetstest jag stött på hittills är att jag tycker att det har ökat min insikt i hur människor som är väldigt olika mig själv kan tänkas fungera.

16 typer

Resultatet av Myers-Briggs blir en av 16 möjliga pesonlighetstyper.
I översiktsbilden nedan är typerna indelade efter sin starkaste funktion, eller sitt starkaste psykologiska verktyg, som man också kan säga. Den starkaste funktionen nämns alltid tillsammans med ”introvert” eller extrovert”.
En extrovert tanketyp, har alltså huvudfunktionen "extrovert tanke".

Översikt över de 16 typerna. Alla introverta typer än placerade i den inre cirkeln, och de extroverta i den yttre.

Resultatet av MBTI presenteras som en bokstavskombination i 4 delar, där varje bokstav står för en av de två möjliga egenskaperna, eller förhållningssätten, inom varje kategori som studeras.

E/I  -    står för extrovert, eller introvert
S/N -    står för förnimmelse (sensing), eller intuition.
             Intuition förkortas med ett N, efter som I:et redan använts för introvert.
T/F -    står för tanke (thinking) eller känsla (feeling).
J/P -    står för bedömande (judging), eller upplevande (percieving).

Som exempel, kan man få resultatet ESTJ - Extrovert, Sensing, Thinking, Judging.
(Extrovert, förnimmande, tänkande och bedömande.)

Någon med precis motsatt resultat, får INFP -  Introvert, iNtuitive, Feeling, Percieving. (Introvert, intuitiv, kännande och upplevande.)

Styrkor och svagheter

- Huvudfunktioner och stödfunktioner

Hos varje personlighetstyp, kan styrkor och svagheter förklaras, med hjälp av den här modellen:

Huvudfunktionen är vårt starkaste verktyg, som vi har full kontroll över. Det är det mentala redskap vi känner oss mest trygga med att använda, samtidigt som det är den attityd, och det förhållningssätt, som speglas mest utåt.

Motsatsen är den fjärde funktionen, som arbetar långsamt och klumpigt. Den trygghet vi känner i vår huvudfunktion, saknas här helt. Precis som vi har svårt att förstå oss på människor som är vår raka motsats, har vi svårt att förstå oss på hur denna raka motsats arbetar inom oss själva. Vi har alla samma sorters verktyg, men den enes styrka, kan vara den minst utvecklade funktionen hos någon annan.
Vår fjärde funktion, är potentiellt både kreativ och destruktiv. Kreativ för att den representerar delar av oss som blivit begravda eller ännu inte upptäckts, och destruktiv för att dess värdesystem och motivationer, underminerar och stör vår medvetna bild av oss själva.
Funktionen spelar ofta en roll i olika identitetskriser, då undertryckta behov söker sig upp i vårt medvetande.

De två stödfunktionerna ligger vid gränsen mellan det medvetna och det undermedvetna. Precis som huvudfunktionen och den fjärde funktionen, är de varandras motsatser, men skillnaderna i deras styrkor är inte lika dramatiska. Ändå skiljer man på dem, och klassificerar en av stödfunktionerna som medveten, och den andra som undermedveten.


På de fyra platserna i modellen, sätts förnimmelse, intuition, tanke och känsla. Var och en med en tillhörande extraversion eller introversion. Eftersom det handlar om två motsatsförhållanden, vet vi att förnimmelse och intuition kommer att hamna mitt emot varandra, liksom tanke och känsla kommer att sitta mitt emot varandra.

I ett exempel där huvudfunktionen är extrovert tanke, blir den fjärde funktionen introvert känsla. Hos en ESTJ är den starkaste stödfunktionen introvert förnimmelse, och den svagare extrovert intuition.
Det finns en till sorts extrovert tanketyp, ENTJ. Den svagaste funktionen blir densamma, motsatsen till extrovert tanke, men stödfunktionerna har bytt plats med varandra.

Nästa steg är att förstå hur personligheterna egentligen ser ut. Att någon är en ESTJ säger inte särskilt mycket, om man inte har en bild av vad som är karaktäristiskt för en sådan personlighetstyp.
Jag har en närmare beskrivning av de introverta intuitiva typerna, INFJ och INTJ, här: http://nerverace.blogspot.se/2010/12/infj-och-intj.html

Kemin som påverkar vår psykiska hälsa

För det mesta tänker man på nervsystemet som ett nät av trådar, där elektriska impulser tar sig fram och för information vidare från cell till cell. Inte lika ofta tänker man på hur kemiska ämnen också bär information mellan nervceller. Dessa kemiska ämnen kallas för signalsubstanser. Det mest kända är kanske adrenalin, men serotonin och dopamin har det också talats mycket om i samband med psykiska sjukdomar och beroende.

På 80-talet började Prozac som det första SSRI-preparatet i världen att användas, och sedan dess har många fler antidepressiva mediciner kommit till. Man behöver dock inte äta mediciner för att påverka kemin i hjärnan, det gör man också via sin kost och motion, eller brst på motion.

Serotonin

Är den mest omtalade signalsubstansen i sammanhang där man pratar om psykofarmaka och särskilt vår vanligaste psykiska sjukdom: depression. Den större delen, ca 80 procent av kroppens serotonin, finns däremot i magen där den hjälper tarmarna att arbeta. Vi har också serotonin i blodet som har stor betydelse för sårläkning.

Serotonin uppstod tidigt i nervsystemets evolution. De flesta djur, och även en del växter, har det i sig. Hos växter samlar serotoninet in giftig ammoniak och hindrar det från att släppas ut i naturen när växten är döende.

Hos människor är serotoninet inblandat i sömn, vakenhet, aggressivitet, aptit och sexuell lust. Man kan se det som dopaminets motsats. Båda hör till belöningssystemet, men medan dopamin ger ökad aptit och sexlust, minskas dessa av serotonin. Man känner mättnad och nöjdhet.
Ännu ett motsatsförhållande är att dopamin höjer smärttröskeln medan serotonin sänker den. Hos vissa djur finns serotonin i giftet de använder för att döda sitt byte, troligtvis för att det ska öka smärtan.

Man kan känna sig nöjd och glad av sötsaker, alkohol och narkotika till följd av en höjd serotoninnivå. När effekten slutat verka är det tyvärr vanligt att man känner sig mer depressiv än tidigare.
Psykedeliska droger som meskalin och LSD verkar genom att höja serotoninnivån.
Ett team med svenska forskare har gjort upptäckten att högre nivåer av serotonin kan ge spirituella upplevelser, som påminner om de man kan få av olika sorters narkotika. Frågan blir de om serotonin haft ett finger med i spelet, vid skapande av religioner.

När halterna är för låga resulterar det i en depressiv, ångestfylld och lättirriterad sinnesstämning. Det är dock en förenkling att säga att en depression enbart beror på serotonin.

Adrenalin

Stresshormon sätter kroppen i beredskap för att fly eller slåss. Adrenalin får pulsen att höjas, nedbrytningen av socker och fett ökar takten, och blodflödet till hjärta och muskler ökar för att höja den fysiska prestationsförmågan i situationer där det behövs. Även adrenalin kan orsaka psykiska problem, när det utsöndras utan verkliga yttre hot och orsakar panikattacker.

Noradrenalin

Precis som sin släkting adrenalin är noradrenalin ett stresshormon och fungerar på många sätt likadant. En intressant skillnad är att det till skillnad från adrenalin justeras med vissa sorters psykofarmaka.
SNRI-preparat påverkar både serotoninet och noradrenalin. Den positiva effekt som kommer av att det senare höjs är bland annat att vakenheten höjs när man vid depressioner annars kan känna sig håglös och apatisk.
Flera områden hos deprimerade människor är mindre aktiva än hos andra. Noradrenalin kickar igång hjärnan lite grann, och skapar entusiasm och optimism. Ämnet är också bra för regleringen av sömn och aptit.

Mediciner som Ritalin, vilka ges till människor med ADHD, höjer dopaminet och noradrenalinet.

Dopamin

Till att börja med trodde man att dopamin bara var ett förstadium till noradrenalin och inte hade någon funktion utöver det. Nuförtiden vet man bättre. Dopamin har bland annat stor betydelse för kontroll av våra rörelser. Parkinsons sjukdom orsakas av dopaminbrist, och kännetecknas av att rörelser blir långsamma och svårare att påbörja. Huntingtons sjukdom - även kallad danssjukan - beror på för höga dopaminhalter och fungerar också motsatt med ofrivilliga, ständigt pågående rörelser. På samma sätt kan psykofarmaka (oftast antipsykotiska mediciner) ha ofrivilliga rörelser med bland sina biverkningar.

Dopaminet är smärtstillande och gör att man känner sig glad. Det höjer koncentrationen och inlärningsförmågan. Man kopplar det också till lustfyllda upplevelser vid sex-, mat- och kulturupplevelser. Även brist på dopamin kan ligga bakom en depression, det kan också ge sömnbrist och koncentrationssvårigheter.

Låga halter av amfetamin används ibland mot ADHD, och hjälper genom att höja dopaminhalten.

Hur man påverkar de olika signalsubstanserna med hjälp av mediciner,
kommer jag eventuellt lägga ut en text om senare.

INFJ och INTJ

I mer sentimentala perioder händer det att mitt resultat av MBTI blir INFJ, men oftast INTJ.INTJ står för introvert, intuitiv, tänkande och bedömande. Den starkaste funktionen, hos både INTJ och INFJ, är introvert intuition.

När jag beskriver enskilda personlighetstyper gör jag det som om de vore helt renodlade, vilket de ju egentligen aldrig är.

INTROVERTA INTUITIVA TYPER (INFJ och INTJ)

Introverta intuitiva människor, är av en mystisk och dagdrömmande sort. Deras bristande uppmärksamhet på omgivningen leder till att de lätt går vilse, tappar bort saker, eller inte uppfattar vad någon har sagt. De berörs av yttre händelser, men bryr sig mer om vad stimuli utifrån har utlöst i det inre. I sina tankar, tycker de om att befinna sig på gränsen till det omedvetna.
Sinnesintrycken har dålig skärpa, och olika fysiska upplevelser kan kännas svårtolkade. Detta leder till en ökad risk för hypokondriska problem.

INFJ

Intuitionen hos INFJ, är riktade mot känslor. De har en bra förståelse för andra människor, och bakomliggande motiv och problem i olika situationer. Själva kan de verka mystiska, och svårare att förstå sig på.
Idealistiska föreställningar kan locka till olika sorters aktivistiskt arbete. INFJ:s vill förbättra världen, och motverka orättvisor. De ser till att vara inställda på vad som är viktigt här i livet, och har också en uppfattning om vad som är viktigt för mänskligheten i stort.

INTJ

Från tidig ålder hittar INTJ:s intresseområden, som de specialiserar sig i. De kan utstråla ett självförtroende, som brukar handla om just de kunskaper de vet att de bär på. Ändå kan det finnas brister i lusten, och orken att marknadsföra den egna kompetensen, och INTJ:s kommer inte alltid så långt i karriären, som de skulle ha kunnat.
Perfektionismen kan bli ett problem, då de kräver för mycket av både sig själva, och andra.

INTJ:s har en ovanlig kombination av både fantasifullhet, och ordningsamhet. De har huvudet i det blå, samtidigt som de är pålitliga och punktliga. Däremot kan de ha problem med auktoriteter, eftersom de inte diskriminerar, i sina åsikter om vem de tycker gör ett bra, eller ett dåligt jobb.
I relationer, särskilt romantiska, kan problem uppstå. Uttryckande av empati och uppskattning kommer inte lika naturligt som uttryckande av tankar.

Myers-Briggs personlighetstest

Printscreen från en version av testethttp://similarminds.com/jung.html

Förklaringar, och annan intressant information
om de olika personlighetstyperna, finns här:
www.typelogic.com

Myers-Briggs type indicator, eller MBTI, är av de mer seriösa försök som gjorts att kartlägga människors personlighet. Teorierna kommer ursprungligen från Carl Jung, och den s.k. jungianska typologin. Han såg tre kategorier av egenskaper, som spelar större roll för hur vi fungerar och är som människor. MBTI placerar testtagaren i ett av alternativen för varje kategori.

Huvudattityder:
Extrovert/Introvert

Extraversion och introversion kan se som två olika sorters energiflöden. Extroverta människor får sin mentala energi utifrån. De trivs i sällskap och har ett stort socialt behov. Introverta människor har ett större behov av ensamhet, och är av en mer grubblande natur. Deras energi hämtas inifrån.

Varseblivningsfunktioner:
Förnimmelse/Intuition

Med förnimmelse, avses den information som når vårt medvetande. Personer som i första hand tolkar världen utifrån sina sinnen, föredrar konkreta fakta - sånt som går att ”ta på”. De har inte mycket till övers för abstrakta idéer, utan föredrar istället realistiska, och jordnära, tankar.
Intuitiva personer ser ett större värde i fantiserande och teoretiska idéer. De knyter samman informationen som kommer utifrån, med egna insikter. Utifrån kan de ofta ses som drömmande, och lite frånvarande.

Bedömningsfunktioner:
Tanke/Känsla

Bedömningsfunktionerna handlar om vad vi baserar vårt beslutstagande på. Tankemänniskor är kalkylerande. De kommer fram till sina beslut genom logiska resonemang, då de värderar fakta, och möjliga resultat.
Känslomänniskor går oftare efter vad som känns rätt eller fel. De räknar in mer av sin egen vilja, och tankar om hur andra kommer att påverkas av deras beslut.

Under utformandet av Myers-Briggs test, arbetade skaparna vidare på Jungs typologi, och lade till ytterligare en dimension:

Livsstil:
Bedömande/Upplevande

Den första typen, som känner ett större behov av att ha allting under kontroll, är synbart mer ordningsamma. De föredrar noggrann planering, tycker det är viktigt att komma i tid, och oroar sig oftare för framtiden.
Den upplevande typen har lättare för att ta dagen som den kommer. De är spontana, och tar mer lättsamt på deadlines och andra bestämda tider.

Är introverta och extroverta människors hjärnor olika?

Jag har just gjort ett arbete om Myers-Briggs, ett känt personlighetstest baserat på teorier av Carl Jung. Det gjorde kanske att jag reagerade lite extra mycket när jag lyssnade på SR:s vetenskapsnyheter och hörde om ny forskning gällande skillnader mellan extroverta, och introverta människor. Inslaget handlade om att introverta människor har lättare att handskas med sömnsvårigheter, men jag tyckte inte att det gavs någon bra förklaring till varför. Istället fastnade jag för vad som kort nämndes om skillnader i hjärnan, mellan introverta och extroverta människor. Jag började googla, och hittade information om neurologiska studier, som sade mycket mer än jag hade räknat med.

Med hjälp av PET-scannning, kan man se vilka områden i hjärnan som är aktiva. Bilderna ser ut som bilder från värmekameror, med en färgskala från rött (hög aktivitet) till blått (låg aktivitet). När man studerat skillnader mellan introverta och extroverta människor med hjälp av den här metoden, har man tyckt sig se att de favoriserar olika delar av hjärnan.
Introverta människor hade oftare hög aktivitet i frontalloben, och den främre delen av thalamus. Områden som används för tankearbete, såsom problemlösning och planering.
Extroverta människor, hade större aktivitet i bakre delen av thalamus, temporalloberna, och delar av det limbiska systemet. Det är delar av hjärnan som bland annat arbetar med att bearbeta sinnesintryck, och som aktiveras när vi koncentrerar oss på att se och lyssna.

I vilken situation vi än befinner oss i, skulle alltså en introvert människa vara mer benägen att fundera och reflektera, medan extroverta människor tar in mer av informationen från omgivningen. Denna beskrivning av olika sätt att fungera, stämmer väl överens med Jungs teorier. Hans definition av de två olika typerna, handlar inte bara om att den ena är tystlåten, och den andra social. Han talade också om varifrån vi får vår energi och motivation. Introverta människor hämtar sin energi inifrån, från sitt eget tankeliv, medan extroverta hämtar sin utifrån, från upplevelser och social interaktion.
Det handlar alltså inte bara om att vara blyg eller inte, utan om vilka sorters behov vi har.

Något som kan påverka de olika beteendena, är också hur pass långa vägar signaler i hjärnan tar. Introverta människor är på många sätt långsammare. De tar längre tid på sig när de funderar, reagerar på någonting, eller ska ta ett beslut. Forskare tror att detta beror på att signalerna i deras hjärnor, helt enkelt inte är lika snabba som hos extroverta människor. Det låter illa, som om det skulle handla om en bristande intelligens, men själva kvalitén på tankarna påverkas inte av tiden det tar för dem att skapas. Tvärtom kan reflektionsförmågan, och den längre tiden som naturligt ges åt tänkandet, ge funderingar av ett större djup. Däremot blir det svårare för introverta människor att hänga med i ett samtal där många pratar samtidigt, och komma med kvicka kommentarer.
Eftersom områden av hjärnan som arbetar med sinnesintryck inte är uppövade, blir introverta människor fortare trötta i stökiga miljöer. De föredrar lugnare miljöer, och mindre grupper av människor, där sinnesintrycken är färre.

Stresskänslighet, har bland annat att göra med hur hjärnan reagerar på dopamin. Det är en signalsubstans som tillhör belöningssystemet, vars halter höjs av olika sorters spänning. Studier har visat att extroverta människor, verkar ha en högre tolerans för dopamin. De behöver alltså mer av det för att känna sig nöjda, vilket gör att de söker sig till stimulerande miljöer och aktiviteter.
Introverta människor behöver inte lika mycket dopamin, för att uppnå samma känsla av spänning. Riskerna hos dem är större, att halten blir så hög att den övergår i stress. Det gör att de föredrar en annan belönande signalsubstans, acetylkolin, som bildas vid lugna och rofyllda aktiviteter, och höjer känslan av harmoni.

I ett stressigt samhälle, har kanske extroverta människor därför lättare att klara sig. Det finns givetvis många sorters arbeten, men när vi söker arbete, skadar det aldrig att kunna beskriva sig själv som glad, utåtriktad och stresstålig.
Om detta är vad man söker, missar man kanske de kvalitéer som skulle vara vanligare hos introverta personer. Deras sätt att fungera, och behandla information, övar upp förmågor som kräver djupare reflektion och koncentrerat tankearbete.

Vilken status de introverta människorna har, varierar mycket beroende på vilket land man talar om. I Sverige föredrar vi lagom högljudda människor, medan samma sorts människor skulle kunna ses som blyga i USA, och burdusa i Japan.
Introverta och extroverta människor irriterar sig lätt på varandra. Vi stör oss på att någon är stimmig och tar för mycket plats, eller på att någon annan är seg och oentusiastisk.
Genom ökad kunskap, blir det kanske lättare för oss att sluta fred med varandra.

Tyvärr kunde jag inte ta reda på exakt var
och av vem all forskning bedrivits.
Artiklar refererar till andra artiklar refererar till andra artiklar osv.
utan att det någonstans står exakt vad det handlar om.

Den information jag fått tag på, har jag i alla fall hämtat här:

http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=introvert+s%C3%B6mn&x=0&y=0
http://www.selfgrowth.com/articles/Introverts_Sleep_and_the_Introvert_Brain.html
http://www.suite101.com/content/extroversion-v-introversion-a24464
http://www.uthealthleader.org/archive/mind_body_soul/2005/introvertsvsextroverts-1221.html
http://www.scienceagogo.com/news/19990228212951data_trunc_sys.shtml

http://briankim.net/blog/2007/10/top-5-things-every-extrovert-should-know-about-introverts/

http://www.articlesbase.com/psychology-articles/introvert-tip-top-3-ways-the-introvert-and-extrovert-brains-differ-863601.html

http://serendip.brynmawr.edu/biology/b103/f03/web1/nkrimgold.html

Mänskligt beteende för aliens

Mänskligt beteende är förutsägbart - i andra fall vansinnigtEn passande attityd bör antas för varje situation
Var uppmärksam!
Anpassa dig och ge gensvar
Le eller le inte
Se ledsen arg eller glad ut
De förväntade känslorna ska uttryckas i konversationen
Dina valda ord måste vara de rätta
För varje svar finns ett litet urval av fraser
Lär dig denna ordlista utantill och ditt svar kommer bli automatiskt, naturligt
Med rätt träning kommer muskler och ord snart kopplas samman
En människa med ett naturligt beteende visar ansiktsuttryck som matchar de rätta orden som är noggrant utvalda för varje enskild situation
Fram tills dess att du lär dig detta kommer ditt beteende vara oacceptabelt

Den här växten läcker på något sätt, och har fläckat ner gardinen den lutar sig mot. Jag var osäker på om det kunde stämma, men så tog jag den på bar gärning, med att ha en brun droppe hängandes i spetsen på ett blad.

Jag började titta närmare på bladet, och upptäckte ett vackert mönster, som framträder när solen lyser genom det.

Fleeer diagnoser

Mitt siande stämde ganska bra. Jag hamnade strax utanför en aspergerdiagnos. Men jag fick en diagnos ändå, som är av en ganska vag sort. "Atypisk autism". Det låter nästan värre än asperger, för att det har ordet autism i sig, men det är det alltså inte. Det är något som hamnar mellan en aspergerdiagnos och bara s.k. autistiska drag, som inte är en diagnos.
Motiveringen var att de autistiska drag jag har, ändå bedömdes vara äkta på något sätt.

... Mjaaa, jag vet inte jag. För ett år sedan hoppades jag på att få en diagnos, eftersom det skulle förklara en hel del problem som jag dittills inte lyckats förklara. Under tiden jag varit friskare och fungerat bättre, har jag istället önskat fortsätta i spåret mot Det Normala.

Jag har alltid identifierat mig med mina diagnoser på ett ohälsosamt sätt. När jag blivit bipolär gick jag omkring och bara tänkte på själva ordet. "Bipolär.. Bipolär? Bipolär!" För att smälta det på något sätt, och baka in det i min självbild. Jag kan inte undvika att göra samma sak nu, trots att jag försöker. Har känt mig lite nedstämd och borttappad.