Laga sönder

Det här fixar jag! Jag har två halvfulla verktygslådor, lödkolv, silvertejp, limpistol, häftpistol osv. Sterila kompresser, kirurgisk tejp, alvedon, echinagard. Viss erfarenhet inom amatör- frisöreri, rörmockeri, elektronik och psykjour.
Jag kan identifiera det försvinnande problemet, laga ihop det igen och laminera det för att det ska hålla bättre och glänsa lite tjusigt. Rama in rädslan som gör att man känner att man lever.

En månadsförbrukning av metaforer

Som en blandning av en igelkott och tumbleweed. Rullar, inte går. Man behöver kasta sig ur vägen när hon rusar fram mot man vet inte vad i en skrothög där man vet att det finns saker som fortfarande är till nytta om man bara hittar det.

Som persienner. En funktion då man kan vinkla lite hit och dit beroende på hur mycket man vill kunna se utan att behöva blunda. När det är som om man har blivit för mätt och måste vänta på att bli hungrig igen.

Som så många andra har svårt att skilja på höger och vänster när det gäller att tänka snabbt istället ha svårt att skilja ut svart och vitt i kanterna av gråskalan hur långsamt det än går.




Som beslutsångest när man stannar upp och inte vet om man ska tro på att det man trodde om sig själv stämmer eller om det är tvärtom. Och inte kan bestämma sig för om denna tanke är över- eller underdramatisk och om det är okej att hitta på nya ord hur som helst.
...Det är det, om man bara kan komma ifrån den där bindestrecks-hysterin lite grann emellanåt och följa egna krav om språklig variation där ordet "hysteri" inte borde förekomma i samma utsträckning.

Som att ha ADD och associera vidare utan att minnas var man började, som när man ska hämta en kopp kaffe och kommer tillbaka till skrivbordet med en penna man hittade på vägen till soporna man var ute med när man egentligen hade varit på väg ut för att cykla till mataffären vilket man kom på när kaffet ju egentligen hade visat sig vara slut vilket man hade glömt.

Tankeverksamhet som om man hade glömt 200 mg Lamictal eller bara börjat vakna till efter fyra dygns sömn och blir överstimulerad av allt man hade tänkt på om man varit vaken.

Slår mig uppenbarligen mycket och ofta, lägger inte på minnet att det har hänt,
hittar blåmärken och skrattar.

Kär lek det där. Kärl som öppnar sig när det inte finns fler bandage förrän vid nästa checkpoint och man har siktat dåligt med den sista ammunitionen. Slösat med utvägar.

Det vill man inte ha. Man vill vara beväpnad upp till tänderna - nej kronchakrat. Man vill baklängesmeditera fram en fientlighet längs hela ryggraden.

Det är givetvis ingenting för mig, det är det ju aldrig. Går med största ansträngning att trycka undan.

En sån där uppdatering igen då det smygs in gamla texter under deras rätta datum.

http://nerverace.blogspot.se/2000/11/jag-skulle-nog-kunna-bli-kar-i-dig-om.html
http://nerverace.blogspot.se/2000/12/nasta-handelse.html
http://nerverace.blogspot.se/2000/04/fallgrop.html
http://nerverace.blogspot.se/2006/06/plugga-fran-dikeskanten.htmlhttp://nerverace.blogspot.se/2000/09/plikt.html

http://nerverace.blogspot.se/2004/07/min-puls-stegrade-utan-att-jag-gjorde.html
http://nerverace.blogspot.se/2004/04/jag-byggde-stonehenge-och-ledde-honom.html
http://nerverace.blogspot.se/2004/06/konversation-vagratt.html
http://nerverace.blogspot.se/2000/11/den-har-gangen-var-det-ovanligt-som-hon.html
http://nerverace.blogspot.se/2000/11/det-ar-sott-med-pojkar-som-har-smink.html
http://nerverace.blogspot.se/2000/11/mamma-skrek-nar-jag-kom-ner-i-koket-i.html
http://nerverace.blogspot.se/2000/11/dyrka-och-aga.html
http://nerverace.blogspot.se/2000/12/skulpturmaskin.html