Neuroleptika - friska zombies

Neuroleptika, eller antipsykotika, är en sort mediciner som främst används vid schizofreni och psykoser, men det är också vanligt som humörstabiliserare vid bipolär sjukdom.

För några dagar sedan hittade jag information om att de även används mot autistiska problem. Stresskänslighet som bl.a. kan bero på ökad ljudkänslighet ska minska i samma sväng som reflexerna, koncentrationsförmågan och förmågan att röra på sig.
Jag kan se hur det hänger ihop. Sinnet blir ju mer alert när det är mindre nerdrogat, och då ökar all sorts nervositet.




Information

Neuroleptiska mediciner verkar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket ger en hämmande effekt på de symptom man vill åt.
Överskott av dopamin har kopplats till schizofreni, psykoser och eufori av den maniska sorten.
Problemen borde då bland annat handla om en sorts överaktivitet i hjärnan som är lugnare hos friska människor. Om man lägger gasen i bottnen på kreativa förmågor som fantasi och associationsförmåga, låter det ju faktiskt som något som kan mynna ut i en psykos.

Medicinerna minskar alltså halten av dopamin, vilket kan vara ett problem eftersom dopamin hjälper till att styra över kroppens frivilliga rörelser. Parkinsons beror på dopaminbrist, och en av de neuroleptiska bieffekterna är s.k. parkinsonism, ett parkinsonsliknande tillstånd. I debatterna om neuroleptikan nämner man däremot oftare ofrivilliga rörelser och kramper.

Fyra nutida favoriter

Det är lite svårt att utröna skillnaderna mellan vad som anses vara effekter och vad som anses vara bieffekter av antipsykotiska mediciner.
Enligt den bok jag läser nu, "Pillerpsykiatrin" av Jakob Ronsten, finns det inga bevis för att medicinerna verkligen riktar sig mot de specifika problem de ska bota. Istället är det den kraftigt lugnande effekten som får patienterna att verka friskare.
Någon som inte kan tänka kan inte heller fokusera på sina vanföreställningar, eller alls känna särskilt mycket. Motorisk orolighet får man också bukt med, och resultatet blir tysta, lugna personer som sover ovanligt mycket och verkar vara i en sorts dvala även när de är vakna.



Är det här en reklam eller en skräckfilm?

Recension

Jag har Seroquel, som ska vara förhållandevis hälsosam, för att förebygga bipolära svängningar. Jag tvivlar inte på att den har den effekten, men biverkningarna får mig ofta att undra om det är värt det.
Jag har fått klagomål om hur jag försvinner timmarna efter att jag tagit Seroquel, och knappt ens går att samtala med. Jag blir täppt i näsan och sitter med öppen mun, blir klumpig och slö i rörelserna och har påtagligt nersatt mental kapacitet. Ganska zombielikt med andra ord.

När de största halterna av medicinen gått ur kroppen är bieffekterna betydligt mindre, men jag är fortfarande ovanligt slö, och har en obehaglig känsla av att inte kunna tänka som tidigare och hålla fokusen uppe när jag samtalar med någon, eller försöker läsa.

Det är ganska otäckt. Letar efter en minsta möjliga dos, då de flesta av de positiva effekterna kvarstår, och bieffekterna är så få som möjligt.
Hur mycket zombie är värt hur mycket ångestfrihet? Det är den ständiga frågan.

Bönsyrsor - Miniatyrmonster

Det började med att jag hittade en fotograf.
http://blepharopsis.deviantart.com/

Hans bilder fick mig att fascineras över hur alienlika insekter är. De är byggda på helt andra sätt än vad större djur är. Varför?
Jag blev särskilt intresserad av hans bilder på bönsyrsor, och började läsa om dem.

Senare hittade min kära flickvän en död bönsyrsa på sitt jobb, i en lastbil från Asien. Jag blev förtjust, och sedan förskräckt när hon öppnade kartongen.
Jag är inte rädd för spindlar, getingar, skalbaggar, men det här var på en helt ny nivå.

Numera är bönsyrsor ett vanligt inslag i mina mardrömmar, och jag är bara glad att de inte finns i Sverige.

Jag kom fram till att min bönsyrsa är en hona av arten kinesiskt bönsyrsa. Det är en av de arter som kan bli störst, 8-10 cm. Honan är dessutom alltid större än hanen, så att hon ska kunna äta upp honom efter parningen. Vill man göra det hela ännu otäckare, och det vill jag, kan man berätta att hon inte har något emot att börja tugga på honom redan medan de paras. Och deras barn äter i sin tur upp varandra lite när de får lust.

Allt ska ätas levande, och de står så pass högt upp i näringskedjan att de kan fånga grodor, möss och småfåglar.






Sitt engelsk-grekiska namn, praying mantis, har de fått på grund att de i viloläge håller ihop "händerna" på sätt som gör att det ser ut som om de ber. Mantis är grekiska för "profet". I det hotfulla läget tycker jag att de ser ut att imitera en korsfästelse... Ja, och de kan vrida huvudet 180 grader, som tjejen i Exorcisten. Jag tycker att man borde se dem mer som demoner än något heligt, men det har man oftast inte gjort.

Myter

Egypten: Bönsyrsan dyker upp i Book of the dead i form av en vägvisare för resande som kommit vilse.
Frankrike: Om ett vilset barn frågar en bönsyrsa om vägen hem kommer den att peka åt rätt håll.
Arabvärlden: En bönsyrsa pekar alltid åt Mecca.
Afrika: Den person en bönsyrsa landar på kommer att få tur.
USA: Bönsyrsor kan göra människor blinda och döda hästar.

På en amerikansk sida läste jag att de går att hitta i de flesta djuraffärer. Känns inte som om det stämmer i häromkring, tänkte jag. Men så såg jag faktiskt en bönsyrsa hos min lokala djurhandlare. Det var bara en, och jag såg den bara en gång. Köpte någon den? Vem!!?


I mina efterforskningar fastnade jag extra i fakta om bönsyrsors sinnesorgan, och vidare i fakta om sinnesorgan hos insekter i stort. Men det blir ett annat inlägg.

Art Brut - August Natterers domedagsvisioner

Meine Augen zur Zeit der Erscheinungen
"My Eyes at the Time of the Second Coming"

August Natterer (1868-1933) från Tyskland, är en av de konstnärer som tillhör avdelningen psychon i genren Art Brut. Han var gift, och hade en bra karriär som elektriker och egenföretagare, men drabbades en ödesdiger dag av hallucinationer som gjorde att allt rasade samman. Det var den första april 1907, då en - vad han ville kalla - vision över Domedagen kom till honom.

"Jag såg en vit prick i molnen helt nära - alla moln stannade upp - pricken upplöstes och stod hela tiden som en skiva i himlen.
På samma skiva, duk eller scen, började bilder snabbt följa på varandra, ungefär 10 000 under en halvtimme... Gud själv uppenbarade sig, och häxan, som skapade världen - mellan visioner: bilder av krig, kontinenter, monument, slott, vackra slott, bara det vackra i världen - men allt sett som övernaturliga bilder.
De var minst 20 meter höga, tydliga, nästan helt utan färg som fotografier... Bilderna var uppenbarelser över Domedagen. Kristus kunde inte förverkliga frälsningen eftersom han korsfästes för tidigt... Gud visade det för mig, så att jag skulle kunna slutföra frälsningen."

Efter denna vision blev han inlagd på mentalsjukhus, och kom aldrig ut igen.
Han såg sig själv som profet och frälsare, och fick diagnosen schizofreni.
Fyra år efter insjuknandet började han försöka skildra de bilder han sett.

Natterer trodde att hans teckning Weltachse mit Haase/Axle of the World, with Rabbit varit en profetia för första världskriget. Kaninen symboliserar "the uncertainty of good fortune.”

Häxan som skapade världen.

Art Brut - Galna människors tavlor och texter

Art Brut, eller Outsider art, är en konstgenre som samlar skapelser av människor som på olika sätt lever utanför samhället. En del har frivilligt isolerat sig från mänskligheten, och andra konstverk är gjorda av människor som suttit i fängelse eller varit inspärrade på mentalsjukhus. Den sistnämnda kategorin är den mest populära, tillsammans med skulpturer och tempelliknande byggnader som egocentriska människor byggt i sina trädgårdar.
Sedan mediciner mot psykiska åkommor började utvecklas, har andelen hospitaliserade galningar minskat. Därför är de flesta insamlade texter, teckningar, skulpturer och målningar, daterade mellan slutet av 1800-talet och 1950-talet. De är till största delen från Amerika, och Tyskland med grannländer.

Jag har läst In the realms of the unreal "Insane writings" sammanställd av John G.H. Oakes. Det är en antologi av poesi, prosa och dagboksanteckningar. Texterna har färgats av författarnas olika psykiska sjukdomar, och de äldre är oftast de mest galna. Kanske för att man behöver visa respekt för den som fortfarande lever, och be om deras tillåtelse att publicera vad de skrivit.

Boken på adlibris

Ibland är det som att läsa vilken lidande författare som helst,

"Pain, pain! It grieves one to death.
Is that love!?
Life. - "

- Ernst Herbeck, Österrike


"I have reached a truly wonderful state of miserable, morbid unhappiness."

- Mary MacLane, 1901

och ibland är verkligheten helt förvrängd av psykoser eller maniskt storhetsvansinne. Det påminner på många ställen om automatisk skrift, en surrealistisk metod där målet är att skriva så snabbt, och med så lite eftertanke som möjligt, för att blotta det undermedvetna.

"Unless been taken away from here by tonight, will until tomorrow as lunatic, upon most holy word of honor, stare at the sun, or bash in my temple with a post."

- Erwin Starre, manodepressiv patient, Tyskland 1908


"I was able to identify with the outmost degree of certainty the dead mole, which I saw being buried in 1878 in a wood on the outskirts of Hanover by a swarm of gravediggers belonging to the insect world as the soul of the last Hanoverian king."

- Gustav Sievers, schizofren patient i Tyskland, 1919

En del tror sig vara betydelsefulla historiska personer, andra är besatta av symboliska innebörder av nummer och ljuden av olika ord.
Texterna är emellanåt helt befriade från grammatiska regler. Orden är felstavade, sönderdelade eller påhittade.

“de for est
no the po
Of it me
the and de for
a dar ken
near gi ve
in the of
min the roads
be low de ass a ra
of ass of you’re my de pos
of the ra me no ja nex to you”

- Henri Müller, född 1865, Schweiz

Den här dikten är ett riktigt pussel. Det ser till en början inte ut som någonting alls, men om man läser långsamt, och sätter ihop bokstävernas ljud, skymtar man en del ord. Att sedan försöka förstå orden är inte det lättaste. Texter som denna är knappast intressanta ur ett litterärt perspektiv, men absolut som material för att försöka förstå en svår psykisk sjukdom, och hur den stegvis faktiskt delar sönder verkligheten i små svårtolkade bitar.

Ett ofta återkommande fenomen är att orden stavas som de låter.

Exempel: “Ide Unno Iff itz the Rite flour Ive Pict in migh Try Umph.”
(I don’t know if it’s the right flower I’ve picked in my triumph.)

Enligt Jung finns det ett undermedvetet som vi alla delar, eftersom vi delar symbolspråk. Ormar står för ondska, fåglar för frihet, träd för livet och cirklar för evigheten. Det är symboler som skapats i kulturer skilda från varandra, och som är de samma över så gott som hela jorden.
Sjukdomstillstånd som psykoser och manier, förstorar upp symboler vi känner till. De dras upp från det omedvetna, och används mer aktivt i tolkningen av verkligheten. Därför är det möjligt att tolka texterna, och skapa egna associationer.

Att psykoser skulle gå att bota med psykoterapi är jag tveksam till, men någon nytta har man kanske av att kunna tala samma språk. Om inte annat är In the realms of the unreal en mycket intressant bok, som jag definitivt rekommenderar.

Tips på vetenskapliga tankar och teorier som kommer att rubba din världsbild

Relativitetsteorin
Einstein kom fram till att tiden är mycket mer än bara våra klockor. Den påverkas av hastighet och gravitation. Vid ljusets hastighet, och vid den enorma gravitation som omger svarta hål, står tiden stilla. Om du ger dig ut i ett rymdskepp som färdas nära ljusets hastighet, kan du komma tillbaka efter vad du upplevt som en vecka, och upptäcka att många år har gått på jorden.

Boktips
About Time (I rättan tid) - Paul Davies



Strängteorin
säger att materiens minsta beståndsdel är strängar, som skapar olika partiklar genom att vibrera på olika sätt.
För att matematiken skulle gå ihop, kom man fram till att det måste finnas 11 dimensioner. Anledningen till att vi bara upplever höjd, bredd och djup, är att övriga dimensioner skulle vara mikroskopiska.

Boktips
The Elegant Universe (Ett utsökt universum) - Brian Greene
The fourth dimension - Rudy Rucker (om hur en fjärde dimension skulle upplevas)



Kvantfysik
Newtons mekaniska världsbild rubbades i och med kvantfysiken. Man upptäckte att världen bland subatomiska partiklar är helt oförutsägbar. Exempelvis kan partiklar som egentligen inte borde kunna ta sig förbi ett hinder, låna energi någonstans ifrån, och ändå ta sig förbi det.

Dokumentär med Brian Greene:

Ljus beter sig som både vågor och partiklar. Istället för att säga att det är det ena eller andra, har man nu bestämt sig för att att det är både och.

Dubbelspaltexperimentet, visar fotoners underliga beteenden:

Quantum entanglement
Två elektroner som skapats tillsammans, verkar kunna kommunicera, och påverka varandra även på stora avstånd. Förändringarna sker dessutom simultant, vilket motstrider lagen om att inget kan färdas snabbare än ljusets hastighet.

Schrödingers katt
I ett teoretiskt experiment, där man låter oförutsägbarheten i kvantfysiken bestämma om en katt dör eller överlever, uppstår en paradox som säger att katten både är död och levande.

Boktips
In search of Schrödingers cat: Quantum physics and reality - John Gribbin



Människan version 2.0
Om hur vi stegvis kommer att förbättra våra kroppar med hjälp av teknologi, och bli cyborgs.

Boktips
The singularity is near: When humans transcend biology - Ray Kurzweil



AI och medvetandeforskning - Hur kommer man över tröskeln, då en AI kan reflektera över sin egen existens?



Multiversum
Teorin handlar om att det finns fler universum än vårt, och att varje universum kan "föda" nya. Tanken uppstod bland annat pga. upptäckter inom kvantfysik. Det är omöjligt att bestämma exakt var en elektron befinner sig. En förklaring blev att den inte bara existerar i vårt, utan också i andra universum.
Teorin säger också att varje möjligt händelseförlopp utspelas någonstans, i detta multiversum.

BBC-dokumentär

Detta inlägg är lite av en fortsättning av"Verklig science fiction för olyckliga ateister".

Att tolka resultatet av Myers-Briggs

Psykologi kan aldrig vara mer än en inexakt vetenskap. Poängen, för mig, med att lära mig mer om det mest intressanta personlighetstest jag stött på hittills är att jag tycker att det har ökat min insikt i hur människor som är väldigt olika mig själv kan tänkas fungera.

16 typer

Resultatet av Myers-Briggs blir en av 16 möjliga pesonlighetstyper.
I översiktsbilden nedan är typerna indelade efter sin starkaste funktion, eller sitt starkaste psykologiska verktyg, som man också kan säga. Den starkaste funktionen nämns alltid tillsammans med ”introvert” eller extrovert”.
En extrovert tanketyp, har alltså huvudfunktionen "extrovert tanke".

Översikt över de 16 typerna. Alla introverta typer än placerade i den inre cirkeln, och de extroverta i den yttre.

Resultatet av MBTI presenteras som en bokstavskombination i 4 delar, där varje bokstav står för en av de två möjliga egenskaperna, eller förhållningssätten, inom varje kategori som studeras.

E/I  -    står för extrovert, eller introvert
S/N -    står för förnimmelse (sensing), eller intuition.
             Intuition förkortas med ett N, efter som I:et redan använts för introvert.
T/F -    står för tanke (thinking) eller känsla (feeling).
J/P -    står för bedömande (judging), eller upplevande (percieving).

Som exempel, kan man få resultatet ESTJ - Extrovert, Sensing, Thinking, Judging.
(Extrovert, förnimmande, tänkande och bedömande.)

Någon med precis motsatt resultat, får INFP -  Introvert, iNtuitive, Feeling, Percieving. (Introvert, intuitiv, kännande och upplevande.)

Styrkor och svagheter

- Huvudfunktioner och stödfunktioner

Hos varje personlighetstyp, kan styrkor och svagheter förklaras, med hjälp av den här modellen:

Huvudfunktionen är vårt starkaste verktyg, som vi har full kontroll över. Det är det mentala redskap vi känner oss mest trygga med att använda, samtidigt som det är den attityd, och det förhållningssätt, som speglas mest utåt.

Motsatsen är den fjärde funktionen, som arbetar långsamt och klumpigt. Den trygghet vi känner i vår huvudfunktion, saknas här helt. Precis som vi har svårt att förstå oss på människor som är vår raka motsats, har vi svårt att förstå oss på hur denna raka motsats arbetar inom oss själva. Vi har alla samma sorters verktyg, men den enes styrka, kan vara den minst utvecklade funktionen hos någon annan.
Vår fjärde funktion, är potentiellt både kreativ och destruktiv. Kreativ för att den representerar delar av oss som blivit begravda eller ännu inte upptäckts, och destruktiv för att dess värdesystem och motivationer, underminerar och stör vår medvetna bild av oss själva.
Funktionen spelar ofta en roll i olika identitetskriser, då undertryckta behov söker sig upp i vårt medvetande.

De två stödfunktionerna ligger vid gränsen mellan det medvetna och det undermedvetna. Precis som huvudfunktionen och den fjärde funktionen, är de varandras motsatser, men skillnaderna i deras styrkor är inte lika dramatiska. Ändå skiljer man på dem, och klassificerar en av stödfunktionerna som medveten, och den andra som undermedveten.


På de fyra platserna i modellen, sätts förnimmelse, intuition, tanke och känsla. Var och en med en tillhörande extraversion eller introversion. Eftersom det handlar om två motsatsförhållanden, vet vi att förnimmelse och intuition kommer att hamna mitt emot varandra, liksom tanke och känsla kommer att sitta mitt emot varandra.

I ett exempel där huvudfunktionen är extrovert tanke, blir den fjärde funktionen introvert känsla. Hos en ESTJ är den starkaste stödfunktionen introvert förnimmelse, och den svagare extrovert intuition.
Det finns en till sorts extrovert tanketyp, ENTJ. Den svagaste funktionen blir densamma, motsatsen till extrovert tanke, men stödfunktionerna har bytt plats med varandra.

Nästa steg är att förstå hur personligheterna egentligen ser ut. Att någon är en ESTJ säger inte särskilt mycket, om man inte har en bild av vad som är karaktäristiskt för en sådan personlighetstyp.
Jag har en närmare beskrivning av de introverta intuitiva typerna, INFJ och INTJ, här: http://nerverace.blogspot.se/2010/12/infj-och-intj.html

Kemin som påverkar vår psykiska hälsa

För det mesta tänker man på nervsystemet som ett nät av trådar, där elektriska impulser tar sig fram och för information vidare från cell till cell. Inte lika ofta tänker man på hur kemiska ämnen också bär information mellan nervceller. Dessa kemiska ämnen kallas för signalsubstanser. Det mest kända är kanske adrenalin, men serotonin och dopamin har det också talats mycket om i samband med psykiska sjukdomar och beroende.

På 80-talet började Prozac som det första SSRI-preparatet i världen att användas, och sedan dess har många fler antidepressiva mediciner kommit till. Man behöver dock inte äta mediciner för att påverka kemin i hjärnan, det gör man också via sin kost och motion, eller brst på motion.

Serotonin

Är den mest omtalade signalsubstansen i sammanhang där man pratar om psykofarmaka och särskilt vår vanligaste psykiska sjukdom: depression. Den större delen, ca 80 procent av kroppens serotonin, finns däremot i magen där den hjälper tarmarna att arbeta. Vi har också serotonin i blodet som har stor betydelse för sårläkning.

Serotonin uppstod tidigt i nervsystemets evolution. De flesta djur, och även en del växter, har det i sig. Hos växter samlar serotoninet in giftig ammoniak och hindrar det från att släppas ut i naturen när växten är döende.

Hos människor är serotoninet inblandat i sömn, vakenhet, aggressivitet, aptit och sexuell lust. Man kan se det som dopaminets motsats. Båda hör till belöningssystemet, men medan dopamin ger ökad aptit och sexlust, minskas dessa av serotonin. Man känner mättnad och nöjdhet.
Ännu ett motsatsförhållande är att dopamin höjer smärttröskeln medan serotonin sänker den. Hos vissa djur finns serotonin i giftet de använder för att döda sitt byte, troligtvis för att det ska öka smärtan.

Man kan känna sig nöjd och glad av sötsaker, alkohol och narkotika till följd av en höjd serotoninnivå. När effekten slutat verka är det tyvärr vanligt att man känner sig mer depressiv än tidigare.
Psykedeliska droger som meskalin och LSD verkar genom att höja serotoninnivån.
Ett team med svenska forskare har gjort upptäckten att högre nivåer av serotonin kan ge spirituella upplevelser, som påminner om de man kan få av olika sorters narkotika. Frågan blir de om serotonin haft ett finger med i spelet, vid skapande av religioner.

När halterna är för låga resulterar det i en depressiv, ångestfylld och lättirriterad sinnesstämning. Det är dock en förenkling att säga att en depression enbart beror på serotonin.

Adrenalin

Stresshormon sätter kroppen i beredskap för att fly eller slåss. Adrenalin får pulsen att höjas, nedbrytningen av socker och fett ökar takten, och blodflödet till hjärta och muskler ökar för att höja den fysiska prestationsförmågan i situationer där det behövs. Även adrenalin kan orsaka psykiska problem, när det utsöndras utan verkliga yttre hot och orsakar panikattacker.

Noradrenalin

Precis som sin släkting adrenalin är noradrenalin ett stresshormon och fungerar på många sätt likadant. En intressant skillnad är att det till skillnad från adrenalin justeras med vissa sorters psykofarmaka.
SNRI-preparat påverkar både serotoninet och noradrenalin. Den positiva effekt som kommer av att det senare höjs är bland annat att vakenheten höjs när man vid depressioner annars kan känna sig håglös och apatisk.
Flera områden hos deprimerade människor är mindre aktiva än hos andra. Noradrenalin kickar igång hjärnan lite grann, och skapar entusiasm och optimism. Ämnet är också bra för regleringen av sömn och aptit.

Mediciner som Ritalin, vilka ges till människor med ADHD, höjer dopaminet och noradrenalinet.

Dopamin

Till att börja med trodde man att dopamin bara var ett förstadium till noradrenalin och inte hade någon funktion utöver det. Nuförtiden vet man bättre. Dopamin har bland annat stor betydelse för kontroll av våra rörelser. Parkinsons sjukdom orsakas av dopaminbrist, och kännetecknas av att rörelser blir långsamma och svårare att påbörja. Huntingtons sjukdom - även kallad danssjukan - beror på för höga dopaminhalter och fungerar också motsatt med ofrivilliga, ständigt pågående rörelser. På samma sätt kan psykofarmaka (oftast antipsykotiska mediciner) ha ofrivilliga rörelser med bland sina biverkningar.

Dopaminet är smärtstillande och gör att man känner sig glad. Det höjer koncentrationen och inlärningsförmågan. Man kopplar det också till lustfyllda upplevelser vid sex-, mat- och kulturupplevelser. Även brist på dopamin kan ligga bakom en depression, det kan också ge sömnbrist och koncentrationssvårigheter.

Låga halter av amfetamin används ibland mot ADHD, och hjälper genom att höja dopaminhalten.

Hur man påverkar de olika signalsubstanserna med hjälp av mediciner,
kommer jag eventuellt lägga ut en text om senare.

INFJ och INTJ

I mer sentimentala perioder händer det att mitt resultat av MBTI blir INFJ, men oftast INTJ.INTJ står för introvert, intuitiv, tänkande och bedömande. Den starkaste funktionen, hos både INTJ och INFJ, är introvert intuition.

När jag beskriver enskilda personlighetstyper gör jag det som om de vore helt renodlade, vilket de ju egentligen aldrig är.

INTROVERTA INTUITIVA TYPER (INFJ och INTJ)

Introverta intuitiva människor, är av en mystisk och dagdrömmande sort. Deras bristande uppmärksamhet på omgivningen leder till att de lätt går vilse, tappar bort saker, eller inte uppfattar vad någon har sagt. De berörs av yttre händelser, men bryr sig mer om vad stimuli utifrån har utlöst i det inre. I sina tankar, tycker de om att befinna sig på gränsen till det omedvetna.
Sinnesintrycken har dålig skärpa, och olika fysiska upplevelser kan kännas svårtolkade. Detta leder till en ökad risk för hypokondriska problem.

INFJ

Intuitionen hos INFJ, är riktade mot känslor. De har en bra förståelse för andra människor, och bakomliggande motiv och problem i olika situationer. Själva kan de verka mystiska, och svårare att förstå sig på.
Idealistiska föreställningar kan locka till olika sorters aktivistiskt arbete. INFJ:s vill förbättra världen, och motverka orättvisor. De ser till att vara inställda på vad som är viktigt här i livet, och har också en uppfattning om vad som är viktigt för mänskligheten i stort.

INTJ

Från tidig ålder hittar INTJ:s intresseområden, som de specialiserar sig i. De kan utstråla ett självförtroende, som brukar handla om just de kunskaper de vet att de bär på. Ändå kan det finnas brister i lusten, och orken att marknadsföra den egna kompetensen, och INTJ:s kommer inte alltid så långt i karriären, som de skulle ha kunnat.
Perfektionismen kan bli ett problem, då de kräver för mycket av både sig själva, och andra.

INTJ:s har en ovanlig kombination av både fantasifullhet, och ordningsamhet. De har huvudet i det blå, samtidigt som de är pålitliga och punktliga. Däremot kan de ha problem med auktoriteter, eftersom de inte diskriminerar, i sina åsikter om vem de tycker gör ett bra, eller ett dåligt jobb.
I relationer, särskilt romantiska, kan problem uppstå. Uttryckande av empati och uppskattning kommer inte lika naturligt som uttryckande av tankar.

Myers-Briggs personlighetstest

Printscreen från en version av testethttp://similarminds.com/jung.html

Förklaringar, och annan intressant information
om de olika personlighetstyperna, finns här:
www.typelogic.com

Myers-Briggs type indicator, eller MBTI, är av de mer seriösa försök som gjorts att kartlägga människors personlighet. Teorierna kommer ursprungligen från Carl Jung, och den s.k. jungianska typologin. Han såg tre kategorier av egenskaper, som spelar större roll för hur vi fungerar och är som människor. MBTI placerar testtagaren i ett av alternativen för varje kategori.

Huvudattityder:
Extrovert/Introvert

Extraversion och introversion kan se som två olika sorters energiflöden. Extroverta människor får sin mentala energi utifrån. De trivs i sällskap och har ett stort socialt behov. Introverta människor har ett större behov av ensamhet, och är av en mer grubblande natur. Deras energi hämtas inifrån.

Varseblivningsfunktioner:
Förnimmelse/Intuition

Med förnimmelse, avses den information som når vårt medvetande. Personer som i första hand tolkar världen utifrån sina sinnen, föredrar konkreta fakta - sånt som går att ”ta på”. De har inte mycket till övers för abstrakta idéer, utan föredrar istället realistiska, och jordnära, tankar.
Intuitiva personer ser ett större värde i fantiserande och teoretiska idéer. De knyter samman informationen som kommer utifrån, med egna insikter. Utifrån kan de ofta ses som drömmande, och lite frånvarande.

Bedömningsfunktioner:
Tanke/Känsla

Bedömningsfunktionerna handlar om vad vi baserar vårt beslutstagande på. Tankemänniskor är kalkylerande. De kommer fram till sina beslut genom logiska resonemang, då de värderar fakta, och möjliga resultat.
Känslomänniskor går oftare efter vad som känns rätt eller fel. De räknar in mer av sin egen vilja, och tankar om hur andra kommer att påverkas av deras beslut.

Under utformandet av Myers-Briggs test, arbetade skaparna vidare på Jungs typologi, och lade till ytterligare en dimension:

Livsstil:
Bedömande/Upplevande

Den första typen, som känner ett större behov av att ha allting under kontroll, är synbart mer ordningsamma. De föredrar noggrann planering, tycker det är viktigt att komma i tid, och oroar sig oftare för framtiden.
Den upplevande typen har lättare för att ta dagen som den kommer. De är spontana, och tar mer lättsamt på deadlines och andra bestämda tider.

Är introverta och extroverta människors hjärnor olika?

Jag har just gjort ett arbete om Myers-Briggs, ett känt personlighetstest baserat på teorier av Carl Jung. Det gjorde kanske att jag reagerade lite extra mycket när jag lyssnade på SR:s vetenskapsnyheter och hörde om ny forskning gällande skillnader mellan extroverta, och introverta människor. Inslaget handlade om att introverta människor har lättare att handskas med sömnsvårigheter, men jag tyckte inte att det gavs någon bra förklaring till varför. Istället fastnade jag för vad som kort nämndes om skillnader i hjärnan, mellan introverta och extroverta människor. Jag började googla, och hittade information om neurologiska studier, som sade mycket mer än jag hade räknat med.

Med hjälp av PET-scannning, kan man se vilka områden i hjärnan som är aktiva. Bilderna ser ut som bilder från värmekameror, med en färgskala från rött (hög aktivitet) till blått (låg aktivitet). När man studerat skillnader mellan introverta och extroverta människor med hjälp av den här metoden, har man tyckt sig se att de favoriserar olika delar av hjärnan.
Introverta människor hade oftare hög aktivitet i frontalloben, och den främre delen av thalamus. Områden som används för tankearbete, såsom problemlösning och planering.
Extroverta människor, hade större aktivitet i bakre delen av thalamus, temporalloberna, och delar av det limbiska systemet. Det är delar av hjärnan som bland annat arbetar med att bearbeta sinnesintryck, och som aktiveras när vi koncentrerar oss på att se och lyssna.

I vilken situation vi än befinner oss i, skulle alltså en introvert människa vara mer benägen att fundera och reflektera, medan extroverta människor tar in mer av informationen från omgivningen. Denna beskrivning av olika sätt att fungera, stämmer väl överens med Jungs teorier. Hans definition av de två olika typerna, handlar inte bara om att den ena är tystlåten, och den andra social. Han talade också om varifrån vi får vår energi och motivation. Introverta människor hämtar sin energi inifrån, från sitt eget tankeliv, medan extroverta hämtar sin utifrån, från upplevelser och social interaktion.
Det handlar alltså inte bara om att vara blyg eller inte, utan om vilka sorters behov vi har.

Något som kan påverka de olika beteendena, är också hur pass långa vägar signaler i hjärnan tar. Introverta människor är på många sätt långsammare. De tar längre tid på sig när de funderar, reagerar på någonting, eller ska ta ett beslut. Forskare tror att detta beror på att signalerna i deras hjärnor, helt enkelt inte är lika snabba som hos extroverta människor. Det låter illa, som om det skulle handla om en bristande intelligens, men själva kvalitén på tankarna påverkas inte av tiden det tar för dem att skapas. Tvärtom kan reflektionsförmågan, och den längre tiden som naturligt ges åt tänkandet, ge funderingar av ett större djup. Däremot blir det svårare för introverta människor att hänga med i ett samtal där många pratar samtidigt, och komma med kvicka kommentarer.
Eftersom områden av hjärnan som arbetar med sinnesintryck inte är uppövade, blir introverta människor fortare trötta i stökiga miljöer. De föredrar lugnare miljöer, och mindre grupper av människor, där sinnesintrycken är färre.

Stresskänslighet, har bland annat att göra med hur hjärnan reagerar på dopamin. Det är en signalsubstans som tillhör belöningssystemet, vars halter höjs av olika sorters spänning. Studier har visat att extroverta människor, verkar ha en högre tolerans för dopamin. De behöver alltså mer av det för att känna sig nöjda, vilket gör att de söker sig till stimulerande miljöer och aktiviteter.
Introverta människor behöver inte lika mycket dopamin, för att uppnå samma känsla av spänning. Riskerna hos dem är större, att halten blir så hög att den övergår i stress. Det gör att de föredrar en annan belönande signalsubstans, acetylkolin, som bildas vid lugna och rofyllda aktiviteter, och höjer känslan av harmoni.

I ett stressigt samhälle, har kanske extroverta människor därför lättare att klara sig. Det finns givetvis många sorters arbeten, men när vi söker arbete, skadar det aldrig att kunna beskriva sig själv som glad, utåtriktad och stresstålig.
Om detta är vad man söker, missar man kanske de kvalitéer som skulle vara vanligare hos introverta personer. Deras sätt att fungera, och behandla information, övar upp förmågor som kräver djupare reflektion och koncentrerat tankearbete.

Vilken status de introverta människorna har, varierar mycket beroende på vilket land man talar om. I Sverige föredrar vi lagom högljudda människor, medan samma sorts människor skulle kunna ses som blyga i USA, och burdusa i Japan.
Introverta och extroverta människor irriterar sig lätt på varandra. Vi stör oss på att någon är stimmig och tar för mycket plats, eller på att någon annan är seg och oentusiastisk.
Genom ökad kunskap, blir det kanske lättare för oss att sluta fred med varandra.

Tyvärr kunde jag inte ta reda på exakt var
och av vem all forskning bedrivits.
Artiklar refererar till andra artiklar refererar till andra artiklar osv.
utan att det någonstans står exakt vad det handlar om.

Den information jag fått tag på, har jag i alla fall hämtat här:

http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=introvert+s%C3%B6mn&x=0&y=0
http://www.selfgrowth.com/articles/Introverts_Sleep_and_the_Introvert_Brain.html
http://www.suite101.com/content/extroversion-v-introversion-a24464
http://www.uthealthleader.org/archive/mind_body_soul/2005/introvertsvsextroverts-1221.html
http://www.scienceagogo.com/news/19990228212951data_trunc_sys.shtml

http://briankim.net/blog/2007/10/top-5-things-every-extrovert-should-know-about-introverts/

http://www.articlesbase.com/psychology-articles/introvert-tip-top-3-ways-the-introvert-and-extrovert-brains-differ-863601.html

http://serendip.brynmawr.edu/biology/b103/f03/web1/nkrimgold.html

Hjärnaktivitet vid hypomani och depression

Hikikomori

Hikikomori: Ett japanskt begrepp för samhällsfenomenet ungdomar som isolerar sig, även ett ord för dessa människor själva. Den typiska hikikomorin är en son i en medel- till överklassfamilj som bor hos sina föräldrar och vägrar lämna huset pga torgskräck/social fobi.
Att det förekommer just i Japan till den grad att man har gett problemet ett eget namn beror troligtvis på att kulturen värdesätter disciplin för högt för tidigt, och har stela sociala regler som ser negativt på utbrott av privata känslor och tankar.

Ur animé-serien Welcome to the NHK!

The Ten Thousand Buddhas Monastery

Den största delen av intressant arkitektur har byggts för att hylla gudar, tänk dig en drivkraft i stil med ”Jag måste bygga en stad i guld nu för att göra det heliga synligt för andra människor”. Jag blir lite avundsjuk, men frågan är om det finns ett hälsosamt och smärtfritt sätt att få så storslagna idéer på.

I framtiden tänkte jag skriva om Art brut, Det utgörs till stor del av institutionaliserade mentalpatienters skapelser, och är inte helt olikt det här.

The Ten Thousand Buddhas Monastery är beläget på ett berg i Hong kongs distrikt Shatin.

Klostret grundades 1949 och bestod vid byggets slut 1957 av fem tempel, fyra paviljonger och en pagod.
Pagoder är en typ av tornlika tempel som inte går att gå in i. Enligt en myt ska varje pagod innesluta en av Buddhas kroppsdelar.

Huvudbyggnaden, The Ten thousand Buddhas temple, innehåller 12 800 Buddha-statyer
Där finns också grundaren Yuet Kai, mumifierad och inglasad.

Shilin

Shilin = Stenskog

Jag googlade runt på resmål i Asien, ställen att lägga på listan över drömresor. Det här var ju en udda grej! Vet inte om det framgår på de bilderna jag valde hur häftigt det ser ut, men jag hoppas det.
Stenskogen ligger i en kinesisk provins som heter Yunnan (grönfärgat område på kartan). Platsen är drygt 2,5 kvadratmil stort, och fullt av underliga stenformationer.

Formationerna är upp till 30 m höga och över 270 miljoner gamla. Alltihop var havsbotten längre bak i tiden.

Perspektiv

(observera att Jupiter fortsätter på nästa bild)

Wolf 359 - En av våra närmsta stjärnor, en röd dvärg belägen nära stjärntecknet Lejonet.
Sirius - Den starkast lysande stjärnan på vår himmel.
Pollux - Den starkaste stjärnan i Tvillingarna.
Arcturus - Den tredje starkaste stjärnan vi ser. Namnet betyder björnvakt, grekiska förstås. Den fick det namnet för att den ligger nära stora och lilla björn.
Aldebaran - Stjärna nära Oirons bälte.

Rigel och Betlegeuse - Stjärnor i Orion
Antares - En röd jätte som passerar nära solen runt 2 december varje år.
S Doradus, KY Cygni ,VV Cephei - Bland de största stjärnorna vi känner till.

Pinky and The Brain

Blogginläggets introduktionsvideo:

Enligt den här animationen är min högra hjärnhalva den starkare, jag ser nämligen kvinnan snurra clockwise. De som ser henne snurra åt det håll klockan inte går är enligt teorin mer av den praktiska och matematiska sorten.
För att undersöka testets giltighet tvingade jag på det på min syster, som är dubbelhänt och kanske därför har bättre samspel mellan sina hjärnhalvor. Resultatet var att hon hade svårt att bestämma sig för vad hon såg, det växlade.
För de flesta är det svårt att få figuren att byta riktning. Om man inte vill se det som en enkel neurologisk undersökning kan man alltså se det som ett trevligt hjärnpussel.
Testa din hjärna mer på Similar mindsLek mer med din hjärna genom att titta på det här ett tag och sedan studera dina omgivningar:

Moi marsu!

För jag har en finsk mailkompis sedan -99. Jämnårig, sympatisk tjej som samlar på piercingar och husdjur. Alltså ville hon vet mer om mitt nya husdjur, marsvinet Moije. Jag skickade bilder i ett separat mail med titeln "moije".
Men vänta, något slår nu, mig kände jag då... moi är hej på finska. Så jag ändrade titeln till "moi(je)".

Mamma och jag var på storhandling några dagar senare. Jag berättade om denna fantastiska ordlek och hon skrattade artigt.

Jag hittar tyvärr inget bra finskt avskedsord som kan låta som namnet på det andra marsvinet jag kanske köper. Men om det heter marsvin på finska (marsu) kan jag säga "moi marsu" när jag kommer hem, och samtidigt heja på och tilltala båda.

Det kan vara lika bra att tömma ämnet så gott jag kan här på en gång, jag känner att det är risk för tjatighet.

Marsvin:

Den vilda sortens marsvin bor i Sydamerika och äts friskt av den mänskliga befolkningen. De är ena små hjälplösa stackare med flykten som enda räddning, därför bits inte heller tamdjur sägs det. De är mer fokuserade på att vara stirriga, och reagera på hastiga rörelser.
Mitt marsvin bits i alla möjliga situationer och på flera olika sätt, både när han är rädd och energisk på ett glatt, busig sätt.

Marsvin är superhjältar för att:
1) Ibland springer de så snabbt att det ser ut som när Superman i Smallville-serien springer.
2) De ser 10 st fler bilder per sekund än människor, vilket innebär att TV:n för dem visar stillbilder efter varandra.
3) De kan göra helt sjuka hopp rakt upp i luften från stillastående utgångsläge. Som Max Guevara i Dark Angel.. mmm... Jessica Alba..

Antihjälteinformation:
De sysslar också med en sorts idisslande anpassat för enmagsdjur - de äter sitt eget bajs.

Jamen okej, jag förklarar marsvinsämnet avslutat.

Verklig science fiction för olyckliga ateister

Det finns forskare som är anhängare av en teori där det finns fler universum än vårt. Den verkar ha blivit okej att tro på. Anledningen till att teorin uppstått, är att vårt eget universums komplexitet verkar vara en sådan otrolig lyckoträff. Det finns en rad värden som hade omöjliggjort vårt universum, om de bara varit ytterst lite högre eller lägre.

Ämnena i det periodiska systemet bildas i stjärnor. De enklaste atomerna väte och helium omvandlas till andra ämnen allteftersom en stjärna förbrukar sig själv och gradvis imploderar. Stjärnors (inklusive solens) livslängd är avgörande för hur långt in i en evolution en planet med liv ska hinna komma. Det måste vara rätt balans mellan tyngdkraften och universums expansionskraft för att universum ska undgå att dra ihop sig till en ny enda klump innan det hinner utvecklas, men ändå inte expanderas med sådan kraft att planeter och stjärnor inte kan klumpas ihop, och gruppera sig i galaxer och stjärnsystem.

Chansen för att en big bang så småningom skulle kunna resultera i något så invecklat som det universum vi lever i är ytterst liten, om man tänker på alla de sätt något kunde gått fel på. Och om man jämför med tärningar, för det brukar man göra, så ju är chansen att man slår en sexa större ju fler tärningar man får slå med. Likadant tänker antagligen astronomerna. Om flera universum skapades är chansen större att ett universum som vårt ska finnas bland dem.
Men å andra sidan blir alltid en tärnings resultat något av de möjliga alternativen, och om det då bildas en planet som jorden på sexans sidan så kommer förstås mänskligheten där fascineras över vilken tur de hade att det blev just en sexa. Och om det inte blivit en sexa hade ingen börjat undra varför, eftersom ingen som kunde undra hade funnits.

Hursomhelst. Den här teorin om flera universum ska jag läsa om någon gång. Det måste finnas fler argument, sådana som kanske kan övertyga mig, till varför teorin skapats.

Jag brukade inte ha något intressant alls att tro på. Jag tror varken på ett liv efter detta, på någon gud, på själen eller på att de obducerar aliens i Area 51. Bara att allt är vad det ser ut och vara, och sen dör man. Jag brukade också tänka att tid inte är något annat än ett begrepp människan hittat på. Men så råkar visst relativitetsteorin, som är allmänt accepterad bland vetenskapsmän, säga att det här ingentinget Tiden kan manipuleras av fart och tyngdkraft. Att om jag sitter i en rymdfarkost som åker nära ljusets hastighet har jag möjlighet att återvända till jorden några minuter senare och upptäcka att hundra år har gått på jorden sedan jag lämnade den.

Det är svårt att acceptera att detta kan stämma, men jag lyckades tillslut och, det var verkligen en helt ny sorts upplevelse, att kunna överge något jag tyckt varit självklart.

Det är alltså ett tips för olyckliga ateister. Naturvetenskap kan vara lika häftigt som att leta spöken! Läs om Einstein och kvantfysik.
Sånt är väldigt avkopplande att intressera sig för eftersom man får en chans att ta en paus från sin påträngande subjektivitet och till och med från hela mänskligheten.
För ett jämnt humör ska helst psykologi och fysik ta ut varandra känslomässigt.

Läs även:
"Tips på vetenskapliga tankar och teorier som kommer att rubba din världsbild"