Pages

Wednesday, January 10, 2001

Jag sov i en garderob. Men jag gick upp och på mitt rum och la mig vid sju. Frös för mycket.
Idag ska jag till soptippen och hitta massa inspirerande saker, kanske en gammal flanellskjorta.

Alla människor i Idioten har två efternamn, och han kallar dem olika hela tiden... Jaja... Förnamn, smeknamn, titel, efternamn 1 eller efternamn 2. Lätt som en plätt. På ryska.

Starta Windows ljudet på min dator är "Kuckeliku... good morning", från en väckarklocka som tillhörde en norsk gammal mailkompis. Slutljudet är från Scream. "I liked that movie, it was scary." Hade för mig att jag hade "Don't hang up on me", det är ju smart. Don't hang up on datorn. Får mig att tänka på skräckfilmer med dockor. Don't let go of me.

    "Vad gör du hela dagarna egentligen?"
    "Jag har skrivit ut papper, och nu bränner jag en CD-skiva."
    "Men man kan väl göra nått medan man bränner CD-skivor."
    "Ja, nu har jag ju sovit."
    "Du börjar bli som morfar."
    "Det har jag väl alltid varit."


18:32: Bilbatteriet är slut, Hennes röst ekar i mitt huvud så att jag glömmer bort det jag tror att jag borde ha skrivit upp på min påminnelselapp. Otroligt med adrenalin är jag. Adrenalinsamling.
Imorgon ska jag bränna bort nått överflödigt.

Jag fick nog när jag tuggade tuggumi och bet mig i kinden. Jag började gråta.

April-väder är äckligast av dem alla, med skuggor som randar hela marken, och gult ljus och kalt och brunt och snöhögar. Jag pratade om allt detta högt. Att det känns konstigt i kroppen om våren, det är så äckligt. Världen är så ful.

Jag vet inte om jag mådde illa eller bara ville kräkas ut något. Jag bestämde att jag måste ha solglasögon på mig för att slippa se april. Och så hämtade det röda lilla spannet, det kändes inte bra. Jag hämtade en blå ny papperskorg.
    "Får jag kräkas i den nya papperskorgen."
    "Ja, du får kräkas var du vill bara du inte kräks på golvet."
    "Det var mindre ångest med den här."
    ".. Men SLUTA!..... och ta av dig solglasögonen!!"
Hon blev hysterisk av hur onormal jag var.
   

Jag kan inte åka med morgonbussen som går förbi precis utanför, då träffar jag gamla personer, klasskompisar. Och vad ska jag säga då? Vad kommer de säga då, de ambitiösa små liven, när jag kommer in med min röra, mitt konstiga liv, inga planer.

Pengar kvar att leva på för resten av mitt liv: 6kr

23:09: Det är rök i hela rummet, jag ser det ju för fan. Nån får allt ta å lägga in lite mer mättnad i bilden.... Är jag verkligen så trött att jag ser såhär suddigt?
Inatt ska jag sova normalt.

No comments:

Post a Comment