"There is nothing left for us to do but to try to live ordinary decent lives."

Tryckte på paus och stirrade ut i rymden ett tag.
Sög åt mig obehaget.

De ringde hysteriskt på dörren när jag låg och sov, hade varit oroliga.
Jag öppnade, igen bakfull och risig, men helt okej.
Det där kom ingenstans ifrån. Jag förstår inte vad som fick dem att vara oroliga just då av alla möjliga tidpunkter.
Kanske bara att det var söndag, och det är då jag brukar se ut sådär. Men det är ju bara ytan.